Vanliga frågor
Här finner du svar på frågor som vi ofta får från patienter. Frågorna är indelade utifrån kategorier. Klicka på den kategori som rör temat på din fråga.
- Patientavgifter, frikort och uteblivandeavgifter
- Rehab för långvarig smärta
- Rehab för utmattningssyndrom
- Rehabkoordinator och rehabmöte
- Tolk
- VAB, egen sjukdom och skollov
För att kunna må bättre är det flera olika delar som behövs beroende på i vilket skede du befinner dig. Vid insjuknandet, som vissa upplever som en ”krasch”, kan man behöva vila och sova mycket under några veckor. Därefter är det andra delar du behöver för att må bättre, till exempel anpassad fysisk aktivitet och förändrat förhållningssätt till tankar, känslor och beteenden. Att återkomma till arbetet med rätt anpassningar är också gynnsamt för att inte hamna i långvariga symtom och obehag/rädsla inför arbetsåtergång. Sammantaget är alltså svaret nej – att enbart vila räcker inte för att ta sig ur ett utmattningssyndrom.
Rehabiliteringen pågår under 14 veckor med 2-4 tillfällen per vecka. Rehabiliteringen sker i grupp och du går tillsammans med samma deltagare i gruppen under hela perioden. Under rehabiliteringen har du ditt behandlingsteam som består av läkare, fysioterapeut och psykolog samt rehabkoordinator. Grupptillfällena leds av din behandlande psykolog respektive fysioterapeut.
Det är vanligt att känna sig nervös inför att rehabiliteringen sker i gruppformat. En vanlig missuppfattning om gruppformatet är om att alla sitter i en cirkel och berättar om sina liv. Så är inte fallet. Varje tillfälle leds av din behandlare (antingen psykolog eller fysioterapeut) och har en tydlig agenda för det som ska avhandlas utifrån det aktuella temat. Du kommer att få möjlighet att göra övningar och reflektera kring det aktuella temat tillsammans med andra. Du väljer själv hur mycket du vill berätta om dig själv under grupptillfällena. Många patienter beskriver att det var jättenervöst att delta i grupp till en början, men att det sedan upplevs som mycket givande.
Under de cirka 14 veckor som rehabiliteringen pågår tar vår läkare över den sjukskrivning som din vårdcentral sannolikt har påbörjat. Vår läkare bedömer hur mycket du behöver vara sjukskriven under rehabiliteringen. Vidare bedömer hen, i samråd med rehabteamet och dig, när det är dags att påbörja arbetsåtergången. Detta sker vanligtvis under rehabiliteringens senare del, men kan i vissa fall ske tidigare. Arbetsåtergången är central i rehabiliteringen då den gör att du får möjlighet att i en arbetsrelaterad kontext, med vårt stöd, tillämpa alla de verktyg som du lärt och lär dig under rehabiliteringen.
Vid det första passet med fysioterapeuten behöver du inte ha på dig några särskilda kläder. Sedan gäller generellt att ha på sig kläder som du känner dig bekväm i. Typ av aktivitet skiljer sig från gång till gång. Vi kommer att vara ute, i gymmet, göra lugna övningar på matta etc. Din behandlare kommer att påminna gången innan om det är något särskilt du ska tänka på till kommande pass vad gäller kläder, till exempel kläder efter väder, kläder som passar pulshöjande aktivitet osv.
Med tanke på att trötthet är en del av symtombilden vid utmattningssyndrom, är det inte ett giltigt skäl till att avboka ett besök. Tröttheten är snarare ett av de viktiga skälen till att delta i rehabiliteringen. Vi arbetar ju hela tiden med verktyg som syftar till att hjälpa dig ur tröttheten och känslan av utmattning. Det enda du behöver göra är att ta dig till oss och delta så gott det går för dig just den dagen.
Om du har missat delar av rehabiliteringen på grund av sjukdom (t ex förkylning eller magsjuka), kan det finnas möjlighet att ta igen missade pass. Ta upp frågan med ditt rehabteam.
Vid VAB gäller samma avbokningsregler som ovan, alltså att meddela frånvaro minst 24 timmar före ditt besök. Annars debiteras en avgift på 400 kronor.
Ja, absolut. De allra flesta som får utmattningssyndrom blir så småningom friska, men det kan ta olika lång tid. Vår erfarenhet och forskning visar att med relevanta beteendeförändringar, återhämtningsverktyg, vilket du får hos oss, och anpassad arbetsåtergång försvinner symtomen över tid eftersom hjärnan är plastisk, det vill säga föränderlig. Ofta minskar de fysiska och de känslomässiga symtomen först, medan flera av våra patienter rapporterar att de kognitiva symtomen håller sig kvar lite längre.
Vid långvarig stress och bristande återhämtning är det vanligt att drabbas av ångest. Ångesten kan kännas på olika sätt för olika personer, och kan vara olika stark. Lindrigare ångest kan kännas som en oro, rastlöshet, eller en känsla av overklighet, som att befinna sig i ”en bubbla”. Stark ångest kan kännas mer i kroppen. Då kan det kännas som att du får svårt att andas, ett tryck över bröstet eller hjärtklappning. Om ångesten kommer snabbt och utan att du är förberedd kallas det för panikångest, och det som händer när ångesten kommer kallas för panikattack. För en del kan ångesten komma i form av tvångstankar, medan det för andra handlar mer om en stark oro för att olika påfrestande saker ska inträffa.
Om det är så att du besväras av ångest, ta upp det med ditt rehabteam. Då kan ni tillsammans diskutera eventuellt behov av medicinering eller tillägg av psykologisk insats.
Nej, vår rehabilitering fortgår som vanligt under hela året med undantag för lör-sön, röda dagar och veckorna 29, 30 och 31 då vi har semesterstängt.
Det finns ett parkeringsgarage i fastigheten med många besöksplatser (avgift 15 kr/timmen). Garaget ligger på vänster sida efter ingång 36A. Parkeringsgaraget har öppet mellan klockan 07:30-16:00. Därefter kommer du in med hjälp av en kod som du kan fråga om i receptionen. Det går även att parkera på gatorna i kvarteret.
Vi har avtal med Region Stockholm och tillämpar dess avgifter för specialistvård. Det innebär att varje besök, oavsett om det är hos läkare, fysioterapeut, psykolog eller rehabkoordinator, kostar 250 kronor per gång.
Om du har nått upp till högkostnadsskyddet, dvs har ett frikort, kostar inte besöken något. Frikortet gäller dock inte vid sena avbokningar. Läs mer under Hur länge gäller frikortet och Måste jag betala vid avbokning?
Du kan se ditt frikort när du loggar in på 1177.se, och hur stor summa du har kommit upp i.
För att få stöd i att ta fram en hållbar plan för arbetsåtergång. Rehabkoordinatorn har stor erfarenhet av:
- Att hjälpa personer som besväras av utmattningssyndrom och/eller långvarig smärta tillbaka till arbetet.
- Att samverka med arbetsgivare och andra aktörer för att ta fram en hållbar plan för arbetsåtergång.
- Försäkringskassans och arbetsförmedlingens regelverk.
För att få till stånd en hållbar plan för arbetsåtergång rekommenderar vi starkt att du bjuder in din arbetsgivare till rehabmötet. Men det kan förstås finnas situationer som talar för att inte bjuda in arbetsgivaren, till exempel:
- Du har redan en bra dialog med arbetsgivaren och en plan för din arbetsåtergång. Planen innefattar lämpliga anpassningar och upptrappningen går i linje med vår läkares bedömning av din arbetsförmåga och utfasning av sjukskrivningen.
- Du kommer inom kort att säga upp dig från din tjänst.
Diskutera med vår rehabkoordinator om vad som lämpar sig bäst i just ditt fall – att bjuda in arbetsgivaren eller inte.
Javisst får du det. Det kan till exempel handla om ditt fackliga ombud, din Försäkringskassehandläggare, HR-chef eller en stödperson. Observera dock att du måste meddela rehabkoordinatorn i god tid (24 timmar) före mötet vilka som kommer att delta.
Det gäller under 12 månader som räknas från ditt första besök. Exempel: Du gör ditt första vårdbesök 25 april 2022. Den 10 oktober samma år har du betalat totalt 1200 kronor för dina vårdbesök. Då får du ett frikort och betalar inget för besöken i öppenvård till och med 24 april året 2023.
Om du avbokar besöket hos oss senare än 24 timmar före det inbokade mötet, gäller inte frikortet. Du kommer istället att faktureras en uteblivandeavgift som, enligt Region Stockholms taxa, är på 400 kronor. Läs mer under: Måste jag betala vid avbokningar?
Ja, om du avbokar inbokat besök hos oss senare än 24 timmar före starttiden för besöket eller om besöket inte kunnat genomföras på grund av att du är försenad, kommer du att få betala uteblivandeavgift, som för närvarande i Region Stockholm, är 400 kronor. Detta gäller oavsett anledning med undantag för:
- Om du har symtom som kan vara tecken på covid-19, till exempel halsont, snuva, feber eller hosta.
- Besöket gäller rehabiliteringskoordinator.
- Om du missar eller blir försenad till ett besök på grund av försenad eller icke genomförd sjuk- eller färdtjänstresa med taxi.
Efter den aktiva delen av rehabiliteringen som pågår under 14 veckor har du:
- Två uppföljningsträffar med din psykolog och fysioterapeut. Första mötet brukar ske efter 6 veckor och andra efter cirka 3 månader.
Träffarna ovan syftar till att följa upp din vidmakthållandeplan samt att problemlösa och att repetera verktyg vid behov.
Jämte detta skickas ett remissvar till den vårdcentral som remitterat dig till oss. Om du sökte till oss via egenremiss skriver teamet en behandlingssammanfattning som sedan finns i din journal. Remissvaret/behandlingssammanfattningen innehåller:
- En sammanfattning av rehabiliteringens effekter på ditt mående.
- En tydlig plan för din arbetsåtergång.
- Plan för utfasning av din sjukskrivning.
- Eventuella medicin-insättningar/justeringar som gjorts under din rehab.
- Eventuella rekommendationer om ytterligare insatser, till exempel utredning eller stödinsatser.
Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga att föra journal. Även rehabkoordinator är skyldig att föra journal enligt lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser. Alltså kommer det synas i din journal att du har varit hos oss på mottagningen. Som patient hos oss tillfrågas du om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Detta innebär att dina behandlare med ditt samtycke får tillgång till din sammanhållna journal och kan ta del av information från andra vårdgivare. Du som patient kan även välja att spärra uppgifter från delar av din journal så andra vårdgivare inte kan ta del av dem. Detta gäller även uppgifter från vår mottagning.
Nej, anhöriga bör inte tolka åt närstående eftersom man då riskerar patientsäkerheten och rättssäkerheten. Den anhörige är emotionellt engagerad i patienten, vilket medför en risk för att väsentlig information inte förmedlas i vardera riktningen. Dessutom är den anhöriges språkkunskaper inte beprövade och inte heller kunskaperna om medicinsk och juridisk terminologi eller vedertagna begrepp. Det kan leda till att bedömningsunderlaget brister och den enskilde inte får rätt vård, insats eller möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda.
Att barn tolkar är särskilt olämpligt
Särskilt problematiskt är det om barn används som tolkar. Att barn tolkar istället för en professionell tolk är olämpligt inte minst av ovanstående skäl men också för att:
- Barn ska inte behöva anta en vuxenroll i familjen. Det gör dem till unga omsorgsgivare.
- Risken finns för att barnet får information om sin anhöriga som det inte ska ha.
- Den information barnet har rätt att få ges på ett sätt som inte är anpassat för barn.
- Risken finns för att informationen på grund av barnets bristande kunskaper och erfarenheter blir felaktig åt båda håll, med rättssäkerhets- och hälsokonsekvenser.
- Det är ett orimligt ansvar för barn att se till att informationen blir rätt – med risk för att barnet tar på sig skuld om något går fel.
Vi bokar istället tolk från tolkförmedling
I sitt arbete har tolken följande etiska huvudregler:
- Tolken ska översätta allt som kommer till uttryck under samtalet och inte utelämna, ändra eller tillföra något.
- Tolken ska vara opartisk i tolksituationen och tolkens egna uppfattningar ska inte påverka tolkningen.
- Tolken ska inte ta på sig andra uppgifter i samband med tolkningen.
- Tolken har tystnadsplikt.
Tolkens tystnadsplikt betyder att:
- Tystnadsplikten omfattar alla upplysningar som tolken får kännedom om i samband med tolkuppdraget.
- Tystnadsplikten gäller i förhållande till alla, också överordnade, kolleger och familj.
- Tystnadsplikten gäller också efter att tolken har avslutat sin tjänst.