Utmattningssyndrom – vad är det?

Om man under en längre period utsätts för mer stress än kroppen kan hantera tar energireserverna slut och man kan drabbas av utmattningssyndrom. Utmattningssyndrom innebär att du har flera olika kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar och kan vara både kroppsliga och psykiska, till exempel:

• Trötthet: Energilöshet, trötthet som är svår att vila bort, utmattning.
• Känslomässiga: Lättirriterad, orolig och nedstämd.
• Tankemässiga: Försämrat minne, koncentrationssvårigheter, problem med att planera och genomföra uppgifter.
• Sömnstörningar: Svårt att somna och/eller många uppvaknanden under natten.
• Kroppsliga: Hjärtklappning, magkatarr, förstoppning, högt blodtryck, värk, överdriven ljudkänslighet.
• Vanligt med stresskänslighet och skuldkänslor: Du är ofta mycket känslig för all slags stress. Det är också vanligt med skuldkänslor och skamkänslor. Du kan också känna dig misslyckad och nedstämd om du inte klarar av ditt arbete, dina studier eller ditt vardagsliv som du brukar.

Utmattningssyndrom – en ganska ny diagnos

Utmattningssyndrom är en medicinsk diagnos som Socialstyrelsen godkände 2005. Tidigare använde man begreppet utmattningsdepression, men i takt med den ökade kunskapen har man ändrat till utmattningssyndrom. En utmattning leder för många till både depression och ångest, men inte alla. Dessutom är det två helt andra diagnoser.

Begreppet utbränd används idag allt mer sällan. Det kan lätt misstolkas som att någon är helt och oåterkalleligt slutkörd vilket blir fel. Även om vägen tillbaka är lång och riktigt kämpig så kommer de flesta tillbaka till ett liv som börjar likna det de hade innan.

Inget nytt fenomen

I dag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige och ”anpassningsstörningar och reaktion på svår stress”, där utmattning ingår, står för drygt 40 procent av alla sjukskrivningar inom gruppen psykiatriska diagnoser. Utmattning är inget nytt. Redan 1869 skrev den amerikanske läkaren George Beard om diagnosen neurasteni, vars symtombild i stort påminner om utmattningssyndrom. På 1960-talet kom den amerikanska psykologiprofessorn Christina Maslach med begreppet ”burnout”, som blev ”utbrändhet” på svenska.

Hur blir man utmattad?

Utmattningssyndrom är en konsekvens av långvarig och svår stress. Människan är skapt för att kunna tåla stress, men återhämtning är en viktig aspekt. Om balansen mellan stress och återhämtning under en längre tid inte fungerar kan kroppen börja ta skada. Ofta märks det genom att kroppen på olika sätt försöker signalera att stressnivån är för hög. Du kan till exempel känna dig väldigt trött, få svårt att sova, hjärtklappning eller besvär från magen och tarmarna. Med tiden blir du allt tröttare och till slut kan du bli kroppsligt och psykiskt utmattad.

Insjuknandet kan delas in i tre faser: förstadiet; den akuta fasen; samt återhämtningsfasen. Under förstadiet finns fortfarande möjlighet att minska på stressbelastningen för att undvika den akuta fasen. Men om den akuta fasen inträffar innebär det ofta sjukskrivningsperioder med mycket påfrestande symtom.

1. Den första är uppbyggnadsfasen/riskfasen som kan ge fysiska och psykiska belastningssymtom, men där personen fortfarande fungerar i sin vardag. De flesta förstår här att symtomen beror på för mycket stress och ändrar sin livsstil.
2. Om man inte gör något åt situationen riskerar man att gå in i akutfasen. Det sker ofta snabbt och plötsligt, där av uttrycket ”gå in i väggen”. Akutfasen kan pågå upp till några veckor då man inte fungerar alls. Det kan vara mycket svårt att ta sig ur sängen, tänka klart eller koncentrera sig. Förmågan att ”multitaska” försvinner. Känslor av panik och rädsla är vanliga Det kan kännas som att mattan ryckts bort ens fötter, att man förlorat all kontroll över sig själv.
3. Den tredje fasen är återhämtningsfasen. När den drabbade så småningom kommer på fötter men fortfarande är trött, stresskänslig och har svårt med koncentration och minne. Ju längre återhämtningen går desto mer normalt kan personen fungera i sina vardagssysslor igen.

Kan man bli frisk igen?