Kroppens reaktioner vid stress

Kroppens reaktioner vid stress är ett av evolutionen nedärvt system.  Systemet har varit livsavgörande för människoarten. Utan den hade vi inte överlevt som art.  Så stress är med andra ord en viktig del av våra liv. Den triggas igång i situationer där vi måste skydda oss själva till situationer där vi behöver bli mer alerta och fokuserade.Stressen triggar igång olika funktioner i kroppen igång vars syftet är att skydda oss mot det som kroppen uppfattar som ett hot. I det moderna samhället behöver vi sällan kämpa rent fysiskt för att överleva. Men reaktionssystemet är ändå fortfarande med oss och ungefär samma saker händer i kroppen oavsett om vi upplever ett verkligt hot eller om vi springer ikapp en buss. Stressreaktionen sätts även igång vid psykiska ansträngningar, till exempel när vi blir arga på någon eller känner att vi har för mycket att göra.

Kroppens reaktioner vid akut stress

Vid en stressreaktion utsöndrar kroppen olika hormoner och signalsubstanser såsom adrenalin, kortisol och noradrenalin. Dessa hormoner hjälper till att förbereda oss för det hot som vi upplever – en reaktion som man brukar kalla för “flykt- och kamprespons”. Detta är något som det autonoma nervssystemet i allra högsta grad är involverat vid. Några ord om detta system:

Det autonoma nervsystemet

Det autonoma nervsystemet består av två delar, som fungerar som gas respektive broms. Det sympatiska nervsystemet är gaspedalen som styr aktiviteten i oss medan det parasympatiska nervsystemet är bromsen som skapar vila och återhämtning.

Vid upplevd stress triggas det sympatiska nervsystemet igång, hormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet. Dessa hormoner har till uppgift att se till att puls och blodtryck höjs och att det finns tillräckligt med energi till musklerna och hjärnan för det som sammanfattningsvis brukar kallas för kamp- och flyktreaktionen. Blodflödet dirigeras om så att musklerna och hjärnan får mer blod medan matsmältningen, huden och andra organ som inte behövs för att förbereda oss.

När vi tagit oss igenom det som stressat oss och förhoppningsvis återhämtar oss på ett eller annat vis aktiveras det parasympatiska nervsystemet – bromsen. Denna broms påverkar kroppen på följande sätt:

• Pulsen minskar.
• Hjärtats pumpar med mindre kraft.
• Blodtrycket sjunker.
• Luftrören dras ihop.
• Pupillerna dras ihop.
• Mängden saliv i munnen ökar.
• Tarmrörelserna ökar.
• Matsmältningen ökar.
• Du kan kissa och bajsa.

Det parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila och i lugna situationer.

Kroppens reaktioner vid stress av det akuta slaget är alltså högst funktionellt.

Den viktiga återhämtningen

Kroppens reaktioner vid stress är inte farliga, utan en viktig del av livet. Stunder och kortare perioder av stress är vi alltså skapta för att klara av. Det är när stressen bli långvarig och kroppen inte får tid att återhämta sig som vi kan bli sjuka. Det är just återhämtningen som är så viktig. Att hela kroppen och sinnet får återhämta sig. Musklerna behöver slappna av och hjärnan behöver få utrymme att stanna upp.

Skillnad mellan kortvarig och långvarig stress

Symtomen vid stress skiljer sig beroende på om stressen är kortvarig eller långvarig. Med kortvarig stress menas stress som upplevs under en kort period – exempelvis inför en viktig presentation. Långvarig stress syftar till när den kortvariga stressen upplevs regelbundet under längre perioder – exempelvis om du alltid har för mycket att göra på jobb eller inte

Vid kortvarig stress hamnar kroppen i högsta beredskap under en kortare tid. Det är framför allt nivåerna av adrenalin och noradrenalin som höjs då, för att på så sätt göra kroppen beredd och reaktionssnabb redo via det som brukar kallas för kamp- och flyktreaktionen. När den upplevda faran är över lägger sig reaktionen. Men om vi fortsatt upplever oss stressade, är det framför allt hormonet kortisol som förhöjs. Och om stressen är ihållande kan det uppstå en permanent höjning av kortisolet. Det beror på den ökade aktiviteten i den del av hjärnan som kallas hypotalamus, vilket i sin tur påverkar ämnesomsättningen i kroppen, sömnsignalerna och sömnrytmen. Om detta pågår länge leder det till att kroppen och hjärnan blir trötta av hyperaktiviteten. Forskning har visat att långvarig stress utan tillräckligt med återhämtning kan vara direkt skadligt för kroppen, både fysiskt och psykiskt. Nedan har vi listat exempel på hur detta kan ta sig uttryck.

Vanliga symptom vid långvarig stress

Psykologiska

• Nedstämdhet
• Ångest och oro
• Känslor av hopplöshet och hjälplöshet
• Svårighet att känna glädje
• Lättirriterad
• Känslor av att ständigt vara överväldigad

Kroppsliga

• Huvudvärk
• Illamående
• Orolig mage
• Spändhet i kroppen
• Svårt att somna
• Tryck över bröstet
• Smärta i axlar, nacke och rygg
• Yrsel
• Halsbränna
• Trötthet och känslor av utmattning

Kognitiva

• Svårigheter med koncentration och fokus
• Problem med att läsa
• Försämrat minne
• Svårigheter att hantera olika saker samtidigt